Vill du också göra skillnad?

Som småbarnsförälder, samhällsentreprenör och numera heltidspolitiker lovar jag inte allt, men jag ger allt. Jag blev liberal eftersom jag tror på frihet. Jag tror att vi människor föds och växer med drömmar och tankar vi vill ska förverkligas. Det kan vi göra med rätt förutsättningar i form av kunskap och möjlighet att påverka vår egen livssituation genom olika val i vardagen. Men det ska också finnas hjälp att få i tider då livet inte går som man tänkt sig. Vi liberaler är framtidsoptimister och tror på det egna ansvaret i kombination med ansvar för varandra. Med ditt förtroende vill jag få människor att växa, att tro på sig själva och sin omgivning. Det har jag över tio års erfarenhet av inom både civilsamhälle och mitt yrkesliv, både i Sverige och utomlands. Med den politiken skapas livschanser och framtidens eldsjälar och entreprenörer får en stark grogrund att växa och anta morgondagens utmaningar i globaliseringens tid.



torsdag 1 augusti 2013

Levande landsbygd och regional utveckling genom småskaligt entreprenörskap

Medan glesbygden i Danmark och Norge växer och arbetstillfällen skapas har den svenska landsbygden länge präglats av avfolkning, försämrad skattekraft, färre jobb och tomma bostäder. Sedan 2005 har Sverige varit landet i EU med starkast tillväxt av storstäder enligt Eurostat. Enligt Statistiska Centralbyrån minskade befolkningen i 129 av Sveriges kommuner år 2012. Den senaste rapporten från Vinnova kring landsbygdens utveckling visar också på en fortsatt avfolkning framöver. Som skäl anges företagens fördel av verksamhet i storstäderna, t.ex. utbyggd infrastruktur, god tillgång till underleverantörer och utbildad arbetskraft.

Den 29 juli rapporterade Dagens Nyheter om en kraftig avfolkning av skärgårdsöar i Sverige. Idag återstår endast 392 helårsbebodda öar. 72 av dessa har endast en invånare. Gotland förlorade 894 helårsboende från 2005 till 2012. I Smålands största skärgård, Tjust i Västerviks kommun, finns endast 95 helårsboende kvar på 29 öar. Och i Stockholms skärgård har antalet helårsbebodda öar minskat från 189 år 2005 till 175 öar. Dessutom minskar invånarantalet på de kvarvarande bebodda öarna. Som orsaker till att människor flyttar till fastlandet anges ofta bristen på arbete, att fastighetspriserna skjuter i höjden i turistområden, som på Gotland där 65% av Sveriges öbor lever, dålig infrastruktur och näst intill obefintliga subventioner. Författaren Anders Källgård menar att vi har tio gånger fler öar än Danmark, men att danska öar med hundra invånare ofta har en egen skola, läkare och tidning vilket är otänkbart i Sverige. 


Den 4 januari i år släppte Jordbruksverket en rapport som visar att jordbruksmarken i Sverige har minskat sedan femtio år tillbaka. Den största delen av minskningen beror på att åkrar och betesmarker växer igen. 

Vad är då lösningen på denna avfolkningstrend? Ska vi öka antalet statliga subventioner?

Nej, inte som jag ser det. Ett system där den offentliga sektorn tillhandahåller all service inom glesbygden i likhet med det danska exemplet ovan är inte realistiskt med vår åldrande befolkning och allt större press på våra gemensamma resurser. De offentliga resurserna ska inte försvinna, men de måste användas smartare bland annat genom nära samverkan med civilsamhälle. Tillsammans kan bybor skapa delaktighet, tillit, samhällsengagemang och ekonomisk utveckling. 

Ett exempel är i småländska Tolg utanför Växjö. En gång i tiden bodde över 2000 människor där. Idag befolkas orten av ca 550 personer. Men även om befolkningsantalet har sjunkit sedan dess är det inte alls en utflyttningsbygd. Tvärtom. Hit vill unga drivna människor med drömmar om ett annat sätt att leva flytta. 


Byborna utvecklade sidan mobilsamåkning.se för samåkning. På hemsidan, som så småningom också ska bli en app för smarta telefoner, fyller man i varifrån och vart man vill åka. Sedan hjälper systemet till att matcha önskemålen med dem som har lagt in var de ska köra. Under resan mellan Tolg och Växjö har många nya bekantskaper och projekt vuxit fram. De har även öppnat ett "pannkakshus", replokal och ett kontorshotell. På kontorshotellet äger telefonmöten rum med internationella företag runtom i världen. Där sitter allt från IT-ingenjörer till säljare och trädgårdsingenjörer. I Tolg finns även ljudtekniker, snickare, lantbrukare, keramiker, musiker, massör, hästtandläkare och flera turistföretag. 

Sockenrådet är noga med att hälsa alla nya invånare välkomna. Ett tag arrangerades en fest varje år för att gamla och nya Tolgbor skulle träffas. Nu åker två representanter från Sockenrådet hem till dem som flyttar till Tolg och hälsar dem välkomna. Sockenrådet har en grupp marknadsföringsexperter från byn som jobbar med att få människor att upptäcka utbudet av aktiviteter, kultur och möjligheter till eget företagande som finns i bygden. Sedan slutet av 2008 har Tolgborna haft möjlighet att ansluta sig till fiberkabel och få supersnabbt internet. För att få fiber till bygden startades en förening som själv projekterade utbyggnaden. Alla som ville vara med i utvecklingen fick hjälpa till att rent fysiskt gräva ned kabeln i jorden och bidra med ett engångsbelopp. 

I Tolg har man även arbetat hårt för att få ett eget postnummer. Den 4 mars i år gav det hårda arbetet resultat och det nya numret togs i bruk. Tidigare har man legat under Rottnes postnummer vilket gjort att namnet Tolg inte synts lika ofta flitigt på fakturor från lokala företag eller i vägbeskrivningar. Allt detta är ännu ett steg i en marknadsföringsstrategi. 

I Tolg "slåss" man för lokal service som skola och barnomsorg. Man vågar satsa och stötta varandras idéer och projekt. Engagemang föder engagemang. 

Detta tror jag är framtiden för svensk landsbygd. Här finns en stor potential i bland annat turism, billiga lokaler för företag som inte behöver vara nära sina marknader och förmånliga huspriser för barnfamiljer som vill slippa storstaden. Folkbildningen har haft en viktig uppgift i lokal och regional utveckling. Den kan bli ännu viktigare. Folk förs samman genom folkbildningen och andra mötesplatser. Där folk möts föds kraft. 


Källor: Befolkningsstatistik (SCB 2013-02-20), Urbaniseras snabbast i EU (Sydsvenskan 2012-04-08), Ölivet lockar inte svenskarna (DN 2013-07-29), Sveriges landsbygd avfolkas- men det går sakta (SR 2013-06-14), Hela Sverige ska leva, Åkermarken minskar (SVT 2013-01-06), Exploatering av jordbruksmark har ökat (Jordbruksverket 2013-01-04), Här sjuder det av liv (Impuls 2 2013), www.tolg.se

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar